﻿De hjertliga och förbindliga afskedsord,
som här blifvit framförda, återkalla för mig
betydelsefulla hågkomster från min verk-
samhet i statens och det medborgerliga
lifvets värf. Åsigterna äro mångahanda.
De bryta sig i flera färger på tidens ström.
Det kommer an på att icke låta sig beta-
gas af färgspelet, som hägra i de skummande
vågorna. Sjelfständighet och fasthet i tän-
kesätt äro sedan fordom aktade i det gamla,
minnesgoda Sverge och frånkännas ej hel-
ler sitt värde i dagens meningsstrider. Den
offentlige mannens åsigter och sträfvanden
missförstås icke sällan, misskännas ofta.
Men lycklig måste han skattas, när domen
deröfver utfaller med ädla sinnens pröf-
ning.